Annons:
Etikettallmänt
Läst 659 ggr
Sommarek
2018-09-25 16:00

Hur har ert utövande förändrats?

Jag minns när jag upptäckte att jag var wiccan, och kände mig lite skrämd och nästan lite avskräckt av tanken på vissa saker. Altare, till exempel, tyckte jag kändes lite läskigt och nästan fanatiskt. Att kalla på en gudom vid namn kändes mig också helt främmande - jag trodde att dom fanns, men tyckte det var besvärligt att behöva begränsa dom till ett namn, till exempel. När jag läser de allra första anteckningarna i min BoS är det svårt att tro att de är skrivna av samma person som de senaste - det har hänt mycket på vägen. Jag insåg så småningom att ett altare inte alls behövde vara något dramatiskt, och efter diverse möten började jag även få lättare att se gudarna som egna personer, som det blev lätt att kalla vid namn - vi kände ju varandra.

Jag har läst flera författare som verkar ha följt ungefär samma utveckling, så det är nog inget ovanligt. Är det fler som känner igen sig?

Sajtvärd på Wicca ifokus och Halland iFokus

Annons:
BabyDragon
2018-09-26 10:43
#1

#0 Absolut, hade svårt att kalla dem Gudomar överhuvud taget. För om det var gudomar jag tillbad skulle jag ju vara religiös och det var jag ju inte! Det tog ett bra tag innan jag kom över den biten. Har inga problem att kalla dem Gudomar längre men en del av mig protesterar fortfarande vid ordet religiös.

Det blev lite lättare efter att jag definierat vad jag trodde en Gudom var och vad de hade för plats/roll i varat.

Altaret hade jag aldrig något problem med, däremot vad som skulle stå på det. Var mer rädd att folk skulle se vad det var. Det är jag inte längre.

Det var inget jag dolde från de jag bodde med då, de flesta skrattade åt mig. Det gör ingen numera. Vet inte om det har blivit ett attitydskifte? (Var ju över ett årtionde sen, inte samma personer runt mig heller)

Mina tidiga försök är väldigt trevande och vaga. De har blivit mer tydliga. Elementen hade en väldigt liten plats men nu har de en lika stor betydelse och får lika mycket uppmärksamhet som Gudomarna.

Har tappat det cermoniella helt på sista tiden men tänker på det varje dag och har det med mig framför allt på promenader i skogen.

Och var inte månen alldeles fantastisk igår?  ^^

Sommarek
2018-09-26 13:15
#2

#1 Ja, ordet "religiös" har fått en ganska taskig klang, vilket jag också märker på ateister när de får reda på att man är religiös. Genast antar de att man tror på en massa ologiskheter och dogmer och att man tycker illa om vissa slags människor, etc. Jag har till och med haft svårt att förklara för vissa ateister att allt det som de raljerar mot inom religion faktiskt inte finns i alla religioner…

Jo, månen var helt underbar. Vi firade nere på stranden, och det var otroligt att se henne stiga över havet i ett nästan rött sken.  ❤️

Sajtvärd på Wicca ifokus och Halland iFokus

Upp till toppen
Annons: