ska man arbeta tillsammans så måste man vara villig att kompromissa, det finns liksom ingen väg runt det. du säger att du är öppen för olikheter, men samtidigt att du bara inte kan tänka dig en sådan cirkel, vilket låter lite motsägelsefullt. det kanske är jag som missförstår vad du menar men det låter lite som om du har inställningen att olikheter är fint, men när de väl uppstår är det de andra som bör anpassa sig efter hur du vill ha det… 

ni kan ju diskutera det och du kan förklara varför du vill ha balans i cirkeln och fråga om de har förslag på hur ni ska kunna uppnå det på ett sätt som de också tycker känns ok, men om de ändå propsar på att bara ha gudinnor, så är det ju ditt val om du kan kompromissa och arbeta på det sättet när ni arbetar tillsammans och göra på ditt sätt när du arbetar själv och kan du inte det så ska ni kanske inte arbeta tillsammans.

jag tycker personligen att det visserligen är sant att det finns en kraftig manlig dominans inte bara i vår egna kultur utan i stora delar av resten av världen också. det handlar inte om att manlighet bara innebär dominans, utan att männen har den dominanta ställningen i vår kultur. t ex så premieras ofta egenskaper som traditionellt betraktats som manliga framför egenskaper som traditionellt förknippats med kvinnlighet. andra exempel är att män fortfarande tjänar mer än kvinnor, har fler maktpositioner än kvinnor både i politiken, näringslivet och i den kulturella sfären samt att många samhällsstrukturer och kulturella normer är utformade på ett sådant sätt att kvinnor direkt eller indirekt får sämre villkor än män. 

mannen är ofta normen som man automatiskt utgår ifrån, tex gjordes nästan all medicinsk forskning fram till för bara några år sedan på män, vilket innebär att många läkemedel och behandlingar är anpassade för män och därmed inte lika effektiva för kvinnor eftersom våra kroppar inte fungerar riktigt likadant. ett annat exempel är att man i bilindustrin använder dockor i krocktest som har längd och vikt som en medelstor man, vilket innebär att även säkerhetssystem i bilar är bättre anpassade för män -med resultatet att skaderisken vid en bilolycka är högre för en kvinna än för en man. jag tycker därför också att det är väldigt viktigt att arbeta för att skapa mer jämställdhet.

däremot tror jag inte att bästa sättet att uppnå det på är genom att avfärda, ignorera eller köra över männen, egenskaper som traditionellt har betraktats som manliga, eller manliga gudomar. balans och jämställdhet skapas genom att man agerar utifrån balans och jämställdhet, inte genom att man tillför mer obalans; obalans och ojämställdhet motarbetas därmed bäst med jämställdhet och balans, inte med att skapa mer obalans genom att i ritual ha en obalans åt andra hållet. genom att avfärda eller ignorera det manliga är man ju inte bättre än männen som förtrycker genom att avfärda kvinnor. 

personligen tycker jag därför ändå att man bör eftersträva balans såväl mellan gudar och gudinnor i ritualen, som mellan män och kvinnor i samhällslivet och privatlivet.

en annan hållning som jag brukar förespråka är att helt sluta hålla på och tilldela allt möjligt ett genus. varför måste en riktning öht vara manlig eller kvinnlig? varför måste en viss energi ha etiketten manlig eller kvinnlig om det inte är just en sexuell energi, knuten till en biologisk varelse som faktiskt har ett kön? ofta tycker jag att dessa etiketter inte gör annat än att bidra till att cementera gamla förlegade uppfattningar om vad som är manligt och vad som är kvinnligt. världen är inte binär, så varför försöka trycka in den i en binär modell baserat på just manligt och kvinnligt?

Det går väl att kalla in elementen utan att ge dem feminina eller maskulina attribut? Det är ju en tolkning som du kan ha utan att det måste proklameras högt i cirkeln, tänker jag. Jag har samma syn som du, att jag vill ha balans i min cirkel. Länge utövade jag med en grupp som nästan uteslutande bara bjöd in Gudinnan, och till slut tröttnade jag. Jag kände att Guden saknades mig. I stället för att ignorera min känsla, utövade jag hellre själv trots att jag sökte gemenskap. Man får nog känna efter själv hur mycket man är beredd att kompromissa.

När jag kallar mina element e de könlösa. Så bjuder jag in Guden och gudinnan i cirkeln eller bara den ena eller andra om det är något särskilt.

Tror också på balans och det är det som saknas i vår värld. Jag ser mig inte som kvinna eller man utan som människa. Och alla andra är också människor. Vi har bara olika blandning av egenskaper, ser även dem som könlösa. Det är samhället som satt kön prägel på dem enligt mig. 

Så jag kan bjuda in bara det ena, men jag utesluter ju inte det andra för det. Så om ni skulle göra en med bara gudinnor, så kan du ju göra en själv sen med bara guden om du vill ha balans =) Jag tror att det är hur man gör i det hela som räknas, och inte var ritual för sig och hur man är på insidan.

Hoppas någon förstod vad jag menade.

I en så pass heterogen värld som hedendom ändå är i Sverige idag måste alla parter vara beredda att lyssna på varandra, ta in andra (livs)åskådning och när så behövs kompromissa. Detta behöver gälla båda sidor, inte bara ensidigt! Kanske, om ni är lyhörda nog mot varandra kan ni hitta rn legering i ritualen som alla står bakom och som höjer ritualen mer än vad var och en för sig skulle göra! Rekommenderar varmt "Elements of Ritual" av Deborah Lipp !