Efter en tid med ganska häftiga diskussioner med bland annat personer med en annan tro än jag själv, har jag liksom landat i något slags… tacksamhet - över just wicca. Jag är så glad att jag tillhör en religion som låter mig tänka själv; ta ansvar för mina handlingar; känna att jag är en bra person och inte förstörd från födseln; se en människa istället för en möjlighet att diskriminera; inte förväntar sig att jag ska lyda tokiga regler blint utan att ifrågasätta; inte bryr sig om mitt kön; vill att jag ska äta gott, ha bra sex och trivas istället för att tycka att det är något man hamnar i stekpannan för; som inte hävdar vara Den Enda Riktiga och Alla Andra Har Fel; som faktiskt lämnar plats åt vetenskap och logik; som tänker på sin omvärld…

Jupp, idag är det extra skönt att vara wiccan.  😍