Det är något magiskt med denna natt.

Jorden trycker sig uppåt, sträcker sig mot himlen med all sin livskraft.

Mot himlen, den för alltid avskilda men alltid inom synhåll.

Vattnet har letat sig ned i stora strömmar, himlen som sträckt sig mot marken.

Vinden är stilla, men den som känner efter märker de små osynliga virvelvindarna mot sin hud.

Det är någonting magiskt med detta liv.

Solen färgar himlen med en färg som endast kommer en gång per år.

När solens upp och nedgång befinner sig i samma tidsrum.

Allt är stilla, som om alla djur tagit sig tiden att vara i denna stund.

En tyst respekt till den natt där livet når sin topp.

Det är något magiskt med denna tid.

Luften är så frisk att varje inandning lämnar en smak av regn.

Växterna triumferar över döden som kommer sen.

Allt stannar upp i den lilla tidsfickan.

Andan hålls kort innan det är dags för naturen att börja sin utandning igen.

Det är något magiskt med denna frid

När inget verkar för stort eller svårt, för det har förlorats ur det stora.

Där framgång eller misslyckande inte har någon betydelse.

Den natt då hela bilden står klar för synen inte längre grumlas.

När Narren möter Kejsarinnan i De älskandes Sol.

Det är något magiskt med denna midsommarnatt.