Låter som ett ganska mänskligt fenomen tycker jag. Inte alla som visar intresse är beredda att lägga ner den tid och arbete som krävs. Tyvärr….

Min "lösning" skulle nog vara att  skapa någon form av "Code of Conduct" dokument som delas ut vid första mötet. Där ni beskriver vilka ni är som Coven, vilka förväntningar som ni har på de nya och vilka förväntningar de kan ha på er! På så sätt så vet alla vad som gäller redan från början.

#1 Jo, visst är det mänskligt. Jag har bara lite svårt att förstå vuxna människor som säger sig vilja vara med på något, får veta villkoren (vi gav lite info om oss, vilka vi var och hur ofta vi träffades, men det är en bra idé rent generellt) och säger att de ändå gärna vill vara med, sedan bara uteblir. Utan ett ord. Det skulle aldrig falla mig själv in att göra så.  :(

Mitt nuvarande jobb har lärt mig följande saker:

1) Det finns minst en (idiot) av varje sort….. Även sk vuxna sådana

2) Du måste nästan tatuera in vissa saker på näsan på vissa människor och ändå är det inte tydligt nog

Trösta dig med att de antagligen inte var rätt för ert coven. Lär dig av händelsen och gå vidare!

#3 👍

Jag har inte råkat ut för detta själv ännu, men vi har inte haft covenet öppet för nya sökare förutom i våras, då var det en av sökarna som tvingades lämna återbud pga personliga skäl, vilket vi förstår, då var det bara en kvar och då blir det svårt att hålla en pratgrupp, vilket är vårat sätt att ta upp nya medlemmar i covenet.

Som covenpresentation skriver vi redan från början att vi förväntar oss att alla covenmedlemmar ska ha möjlighet att komma på möten m inst en gång i veckan (sjukdom och jobb är ju självklart legitima skäl att inte komma) samt delta på alla åtta högtiderna samt vissa bestämda fullmånar.

Pratgruppen som vi kör är planerad till en gång i månaden i sex månader.

När jag startade upp mitt coven hade jag många i pratgruppen varav de flesta gick vidare till fortsatta studier och till sist initiation. Några hoppade av pga. att livet kom i vägen.

MEn, som Anna skrev, om de inte dyker upp så var det nog inte meningen att de överhuvud taget skulle vara med. Men ett meddelande hör ju vanlig hyfs och fason till att säga att man hoppar av. Varför är ointressant tycker jag, för vi är ju ingen sekt! :)

#5 Precis, jag efterlyser bara lite vanligt hyfs. Somliga har till och med nästan krävt att få gå med, nu, med det samma, och sedan kommer man inte till ett enda möte, som om coven-medlemskap ska fås i flingpaketet.

Låter tråkigt att bli bemött med sån ignorans, upptäcker man att detta inte var nåt för mig så kan man ju faktiskt slänga iväg ett mail/sms eller liknande om man nu tycker att det är jobbigt att prata…. Så får mottagaren (covenet) iallafall reda på det!

#6 Ja, jag brukar få mail till mig där sökaren kräver att få gå med, genast, nu! Då brukar jag skriva att de är välkomna tillbaks om ett år för att se efter om vi tar upp nya medlemmar… De brukar inte återkomma…

Nu är jag inte i detalj inatt i just Er religion, men jag funderar över om det inte skulle behövas olika steg för att gå med. Jo, många är nog bekväma när det gäller möten irl. Av de som kommer första gången, måste de därefter lova att komma varje vecka och högtid i ett helt år? Om de nya som fortfarande efter första tillfället lovade komma 4 ggr till och på en högtid då var steget mindre. Av de som kommit 4-5 ggr kanske några är beredda att åta sig att komma närmaste halvår. När någon varit med ett år då kanske den kan vara beredd att bli upptagen och alltid delta. Det finns väll ingen vettig människa som första gången den besöker ett religiöst möte lovar att delta varje vecka resten av livet!?

#9 För att förtydliga (Och TS får rätta mig om jag fattat fel) men det här handlar alltså om människor som säger sig vara JÄÄÄÄÄTTE-intresserade i teorin. Men sedan varken dyker upp eller avanmäler att de inte kan/vill komma när det kommer till kritan. Första mötena som pågår 1+ år (En gång i månaden) är just för att kunna känna efter: Passar du oss, passar ni mig? I princip som du skriver ovan. Ingen lovar någonting (Vare sig lärare eller student) förrän långt senare!

Och vad är det fö för fel med att dedikera en dag i veckan för något som intresserar dig bara för att det är något religiöst? Du gör ju samma sak när det gäller fritidsintressen - Fotboll, ridning, hockey….. Så varför inte religion? Skillnaden här att här offrar du inte pengar eller terminsavgift, här offrar du tid och engagemang!

#9 Det finns väll ingen vettig människa som första gången den besöker ett religiöst möte lovar att delta varje vecka resten av livet!?

Vecka? Vad pratar du om? Intressenter träffas normalt en gång per månad. De som redan är medlemmar träffas en gång i veckan (ganska oreligiöst), men om man alltså inte kan dyka upp ens en gång per månad är det ju inte direkt realistiskt. Och vem i all världen har pratat om "resten av livet"? Det känns som att du har missförstått något här, både om wicca och om coven i stort.

Känner igen fenomenet som Sommarek beskriver här för sådant förekommer även i andra sammanhang. Och jag håller med om att är man verkligen intresserad och brinner för något, då visar man det genom att närvara vid diverse avtalade träffar och möten, utan att det känns besvärligt på något vis.

Jag har själv bekanta som påstår att de brinner för ditten och datten inom det alternativa, men när det kommer till kritan så visar de upp ett helt annat beteende. Trist men sant! 😕