De brukar vara tidsbundna, men om jag t.ex. inte kan fira den dagen p.g.a. jobb eller annat så firar jag någon dag innan eller efter =) Det viktiga är att känna ryttmen av naturen.

Säger desamma som BabyDragon.

Högtiderna är som våra kristna högtider jul, påsk etc. De infaller vid ett specifikt datum och då firas det huvudsakligen. Det hindrar såklart inte att vi låter lite av högtidens anda leva kvar och peppa oss tills nästa gång….

Tänkte att man skördar ju liksom hela månaden fram tills nästa högtid som också är en skörde högtid.

Det var mer att jag tänker att nu är det lammas tills det blir mabon.

Hur kommer ni eller hur brukar ni Fira  Mabon?

Kan inte någon starta en ny tråd om Mabon/höatdgjämning så blir det lätt att sära på diskussionerna! På jobbet nu så kan inte skriva så mycket….

Vi firar totalt åtta sabbater. De åtta sabbaterna är indelade i två delar om fyra. Dessa är de stora sabbaterna, som är kvinnliga och tillägnade Gudinnan, och de mindre sabbaterna som är maskulina och firar Guden. De stora sabbaterna är inriktade mot månen till sin karaktär, och förr i tiden var de förbundna med månkalendern. En del grupper räknar fortfarande de stora sabbaterna efter månkalendern, och en del bestämmer sina datum på annat sätt. De mindre sabbaterna riktade till solen till sin karaktär och är dagjämningarna och solstånden för solen, på vilka solkalendern är baserad. Eftersom året är indelat i en mörk och en ljus halva, finns det två stora sabbater och två mindre sabbater i varje halva.

När Gudinnan delade med sig av sig själv, sig i de många själarna och skickade dem till det fysiska, började de en process av involution, en rörelse nedåt till en plats av yttersta täthet; det fysiska planet. När de anlänt dit började de många själarna rörelsen tillbaka uppåt, genom de sju planen, till deras Gudomliga ursprung; Gudinnan. Detta kallas en Andlig Evolution. Tillsammans skapar dessa två processer en helhet. Involution är den mörka halvan av helheten - det är Yin som rör sig inåt i en spiral, kontemplativ och esoterisk. Evolution är den ljusa halvan - det är Yang vilken rör sig utåt i en spiral, aktiv och exoterisk. Alla cykler innehar dessa två delar; en mörk halva och en ljus halva, speglande den Kosmiska ordningen. Mörker föregår alltid ljus, som involution föregår evolution.

I den årliga cykeln är den mörka halvan vintern och våren, under vilken Jorden vilar och förnyar sig själv innan Hon för fram nytt liv. Den ljusa halvan är sommaren och hösten under vilken fälten och skogarna växer och blommar för att föda Jordens varelser. Under den mörka halvan är Jordens energi riktad inåt för att fylla på fertiliteten. Under den ljusa halvan är Jordens energi fokuserad utåt, gör fertiliteten manifesterad i fysisk form

Den årliga cykeln påverkar oss inte lika starkt som den månatliga måncykeln, men den kan ha en märkbar effekt. Särskilt viktiga är övergångspunkterna, Eldfesten/Beltaine  och Hels afton/Samhain. Vid dessa två datum sägs den psykiska tiden vara på sin årliga höjdpunkt, och slöjan mellan världarna är som tunnast. Vid dessa två sabbater är de psykiska krafterna som intensivast, magi är som mest effektiv, och övernaturliga fenomen är vanligast.

Jag hittade för ett tag sedan en uppgift om att midsommar tidigare firades i juli, vilket ju verkar logiskt eftersom midsommar betyder mitten av sommaren enligt dessa uppgifter skulle det firas ”vid första nymånen efter första fullmånen efter sommalsolståndet”. Med tanke på att man firat sommarsolståndet sedan bronsåldern har vi förmodligen firat de andra helgerna ungefär lika länge.

Det som kan vara något att fundera över är Midsommar kontra Lammas. Det jag kan tänka mig är att Midsommar var det som var den egentliga skördefesten för oss eftersom vi i juli månad skördar en hel del av det som såtts. När kristendomen gjorde sitt inträde i Sverige så fick midsommar flytta till den 24 juni och var firandet av Johannes Döparens födelse exakt 6 månader efter Jesu födelse. I många länder firas Johannes Döparens födelse men här i Sverige var namnet midsommar så starkt förankrat hos folket att namnet lever kvar än i våra dagar. Det som kanske kan vara av intresse är att de andra länderna som firar Johannes Döparens födelse ofta gör det genom att tända ett stort bål och bränna Häxor gjorda av papper, samma bål som vi tänder till Valborgsmässoafton.